Att lågkonjunkturen är på ingång är de flesta analytiker som bevakar sverige och övriga världens ekonomiska utveckling överens om. Det som oroar dem är svenskarnas höga skuldsättning som förutspås förvärra den kommande lågkonjunkturen.


Bostadsbristen i Sveriges kommuner breder ut sig och allt fler har svårigheter att hitta bostad. Det är speciellt svårt för ungdomar som är i början av sin bostadskarriär att hitta ett boende. Det råder en hård konkurrens när det gäller både hyresrätter och bostadsrätter. Bostadskön för att få hyra en bostad är lång och det kan dröja från flera år upp till ett decennium för att få en hyresbostad i storstäderna idag. För bostadsrätterna har priserna pressats upp i en hög fart de senaste åren och som allra mest i storstadsregionerna. Unga som försöker ta sig in på bostadsmarknaden lånar i större utsträckning till insatsen och tvingas ta topplån med hög ränta för att finansiera bostadsköp. Politiker har vidtagit flera åtgärder i ett försök att bromsa utvecklingen av bostadspriserna och det har givit en viss effekt på  prisutvecklingen som har mattats av något. 



Men på grund av den svåra bostadsbristen och i kombination med bankens låga räntor och tidigare obefintliga amorteringskrav som gjort det billigt att låna har de svenska hushållen skuldsatt sig kraftigt. Förutom svenskarnas höga belåningsgrad när det kommer till bolån visar trenden också att svenskarna i allt större utsträckning har ökat sin belåning när det kommer till andra typer av mindre lån, exempelvis sms lån. Allt fler svenskar har blancolån, kredit eller sms lån som de även betalar av utöver sitt bostadslån. Att hushållen är mer skuldsatta än någonsin tidigare oroar politiker och finansanalytiker som nu varnar och uppmanar till försiktighet när det kommer till att ta nya lån. I och med den stundande lågkonjunkturen som spås trappas upp under hösten har de svenska hushållen lite att sätta emot. Ett annat problem är den rådande turbulensen hos svenska banker



Den svenska kronan är lågt värderad jämfört med euron vilket gör att priserna på den mat som importeras har börjat höjas allt mer. Priserna på frukt och grönt är de matpriser som har ökat mest och har stigit med 30 % mot föregående år. Även priserna för inhemska produkter som vi själva odlar har höjts i pris. Potatis som är en viktig basföda och som normalt sätt är en billig produkt har blivit 20% dyrare mot föregående år. Normalt sett har bankerna möjlighet att vid en lågkonjunktur sänka räntan på lånen för att underlätta och uppehålla en balanserad ekonomi för hushållen. Nu när räntan är så pass låg har banken svårt att påverka utvecklingen av ekonomin och läget kan förvärra lågkonjunkturen ytterligare. Det är en osäker ekonomisk tid som har tagit sin början och det är svårt att förutse hur djup den kommande lågkonjunkturen bli och hur mycket hushållen och samhället kommer att påverkas.